Har bestämt mig för att rensa upp gammal skit...

så sitter jag o deppar o undrar vilket ben jag skall starta på..o börjar sjunga på denna jäkla sång som satt sej på min hjärna ..jag blir toki...måste va tics..så fort jag blir sne så säger jag runke ball ..jag e ju för faan 40 bast ihaooooo..men men..det går väl över nån gång..jag vill ju för katten inte nynna på denna hemska låt..men den suttit fast i ett halvår nu..runk balle...ber om ursäkt...whatewwer

Pappa är som han är...mamma o pappa slillde sej när jag var 7 år...jag bodde först hos min mamma ..men det hände saker där att jag ville därifrån..jag kom till pappa i årskurs 6...jag fick bo i en bäddsoffa i vardagsrummet..pappa kollade på tvn till tolv varje kväll och jag kunde inte lägga mej för bäddsoffan var vår vardagssoffa..eller tvsoffa eller vad säger man..jag fick aldrig pengar ..jag fick aldrig kärlek ...fick aldrig höra att jag var bra på ngt ...allt jag gjorde var fel....tack gode gud att jag hade mina sporter...det räddade mitt liv..jag var jttedukti jag äslkade verkligen sporta..jag saknar det av hela mitt hjärta,,

Jag hade en räddare Mogge morgan magnusson guud vad jag saknat han i mitt liv..han var verkligen en go vän han tyckte så synd om mej så han stal kläder på tempo till mej och från klädstreck i trädgårdar..han sa aldrig att han gjorde det utan att han fått ifrån sina kusiner...innerst inne visste jag!! han gjorde mej glad ...undra vart ha finns nu..

pappa lämnade mej varje helg ensam han hade flickvän i skara..jag fick klara mej själv..varje gång pappa drack så sa han att jag inte var planerad och att jag inte skulle ha fötts och att ja bara vart te probleem..

Han är iskall med känslor ..han ringer mej aldrig ..men han ringer alltid barnen när dom fyller år...pappa bryr sej mkt mer än mamma...Allt gammalt sitter kvar i mitt huvud ,,jag vill släppa allt o gå vidare..men det går inte..jag har sån bitterhet ...är så sårad att jag inte vet vilket ben jag skall stå på..

Eller hur..sitter o tänker tebka ..måste rensa hjärnan på massa skit nu inför nystarten...

Bjöd hit både min  mamma o pappa till jul men ingen av dem ville komma o ingen av dem hörde ens av sej med ett svar..ringer jag dem så frågar dom aldrig hur tjejerna mår eller ngt..jo pappa gör det..

men ingen av dem ringer eller ngt till oss..alltid jag som ringer..det suger det gör så fucking ont....jag känner mej ensamnast i hela värlenjust nu...jag har massa vänner...men det är ngt man saknar eller??

Min mamma  har aldrig brytt sej om mej aldrig nångsin...barnen kanske träffat henne tio ggr totalt i livet..hon var inte snäll möt mej när jag var liten..aldrig kramat mej aldrig gett mej kärlek..Men ändå skall  jag försöka o bry mej om henne...få dåligt samvete att jag måste bju henne på jul...hon ringer ibland 1 ggr per år...jag kan inte säga att jag älskar min mamma...visst låter det hemskt...när jag ringer låter det så här

-hej ann-louise kan jag få låna en femhundring..undrar ibland om hon vet vad mina töser heter..jag ringer henne nästan aldri mer..blir lika lessen varje gång...ska jag ge upp ? ska jag släppa taget?? nästan alla säger att jag skall göra det ..är det rätt jag har aldrig betytt ngt för henne..hon bryr sig iinte ett dugg om oss..jag tror att jag skulle må bättre om att släppa taget ta det som det blir inte bry mej alls inte ...faan va jobbigt..Blir så himla avundsjuk när  jag ser alla som har har så bra kontakt med sina mammor...jag är livrädd att mina tjejer skall glömma mej som min mamma gjort..

Idaag vart seg dag me...vart hos etel o kurt igen på en underbar middag..Magnus fyllde år...grattis grattis..

Imorn skall jag till xtravaganza o planera in hur min start skall gå..hur vi skall göra..men jag ska klara det denna gång min sista chans ..det är nu eller aldrig känns det som ...typ. antingen ett deppigt sjukt liv  me krämpor o tristess....eller ett liv utan ont utan o deppa utan o fly när man ser en spegel ...slippa det här hemska jag håller på med jag äter ihäl mej ju,,,,Mina tjejer har lovat att stötta mej ..vi skall till gymmet nästa vecka o prata ang hanna som kanske är en månad för ung...